1995 publicerades självboigrafin "Min far hade en dröm", skriven av en person, vars namn, idag är känt till i princip världens alla människor - Barack Hussein Obama. Boken skrevs innan hans namn blev samtalsämnet på allas läppar, innan han blev de förenta staternas första afroamerikanska president och därmed historisk och kanske legendarisk?... Eftersom att jag fortfarande befinner mig i bokens startskede så har jag bara aningar om vad bokens tema/teman kommer att visa sig vara. Jag har fått upfattningen av att Obama i denna bok berör ting så som: sökandet efter en identitet, vilket i just Obamas fall möjligen skulle kunna innefatta den oifrånkomliga "ras"frågan och hur han påverkats av detta i och med att han är halvt afrikan och har en vit mamma, men också, som vilken annan ung man som helst, den individuella identiteten som vi alla söker.
För mig finns det få böcker som jag varit så målmedveten om att läsa, som denna. Jag beundrar Obama, det har jag gjort från allra första början, utan att egentligen veta särskilt mycket om honom eller den politik som han förespråkar. Detta kan tyckas var naivt från min sida, men faktum är att det är någonting med denna man som inspirerar och förundrar mitt sinne. Kanske är det just det att Barack Obama alltid har verkat vara så mycket mer än en politiker. För mig är han i första hand en medmänniska, alltså någon som jag upplever, delar känslor, minnen och tankar med sin omgivning. Förutom att vara en medmänniska hellre än en skrämande auktoritet så symboliserar Obama hopp och förändring för mig. Det är inte för ingenting som denna man tilldelats Nobels fredspris, detta må ha varit omdiskuterat och många har ifrågasatt detta val... någonting som för mig påvisar trångsynthet. Om jag skulle tilldela ett pris i fredens namn så skulle det vara till en person som bringar hopp till en nation, till ett folk, till minoritets grupper och till en person som trots allt detta är en helt "vanlig" människa.
Kanske sätter jag Barack Obama på en pedistal, jag har ju trots allt inte läst boken ännu...
men någonting säger mig, att det inte spelar någon roll vad som står på de 456 sidorna... för mig är boken bara ytterligare ett sätt att få ta del av denna för mig, livs levande legend. Det som Obama väljer att dela med sig av i denna bok, tar jag emot med öppna armar. Jag kan inte tänka mig annat än att det jag kommer att få ta del av är en historia som andas ärlighet. Obama ser på bokens nyutgåva så här (något som ytterligare förstärker min uppfattning om både hans humor och ärlighet):
"...För första gången på åratal har jag plockat fram ett exemplar och läst några kapitel för att se hur mycket min röst kan ha ändrats med tiden. Jag ska erkänna att jag då och då har ryst till lite av ett illa valt ord, en misshandlad mening, ett känslouttryck som nu tycks klemigt eller för inövat... Däremot vore det inte sant om jag påstod att rösten i denna bok inte var min egen - att jag skulle berätta historien på något särskilt annorlunda sätt idag än för tio år sedan. En annan sak är att vissa passager har visat sig vara politiskt osmidiga och kommit att utgöra utgöra välkomna bidrag till expertkommentatorer och till motståndarnas efterforskningar"
Med dessa ord sagda tycker jag att Obama påvisar en viktig sak som jag tror att vi alla vill att våra politiker skall göra, nämligen hålla sig till sanningen, även om den inte alltid är till en direkt fördel.
Den indirekta fördelen blir således istället ett starkt och enat förtroende, som nu inför ett stundande presidentval, förhoppningsvis visar sig vara det starkaste.
Malin Svensson
Jag har valt att läsa, Existentialismen är en humanism, av Jean Paul Sartre. Eftersom den behandlar kontinuerligt relevanta ämnen, så som filosofi, politik, etik och moral, samt existentiella frågor. Vilket gör den väldigt aktuell, givande och intressant. Fortsatt att det personligen var extra relevant, i samband med filosofi kursen vi läser nu och arbetet med etik och moral.
Något som ytterligare tyder på dess releans är precis som bok.nu skriver, "Existentialismen är ett av de viktigaste och livaktigaste inslagen i efterkrigstidens västerländska livsåskådningsdebatt.
Var av sartre, genom denna bok, uttrycker existensialismen och dess prinsiper som livsåskådning. Den fungerar även lite som ett försvar, mot de kritiker som ifrågasetter existentialismen. Genom att sartre förklarar och ger svar på tal.
Själva temat i boken är just existentialismen, men med tanke på de ämnen jag nämnt ovan, går det inte riktigt påstå att den behandlar bara ett tema. Eftersom den går in på levnadssätt, hur människan tänker och agerar i förhållande till andra, sig själv och miljön.
Samt att själva grunden i filosofin vilar på en föreställning i stil med, "det blir vad du gör det till" så kan man även tolka sartre och att vi skapas efter våra handlingar, vilka grundar sig i våra val. Vilket genomsyrar hela filosofin och boken. Som jag uppfattar det, och därför är enligt mig ockå denna tanke, ett tema eller ämne i boken.
I början av boken skildrar Zlatan sin barndom och hur det var att växa upp i förorten. Zlatan växte upp i den kända förorten Rosengård i utkanten av staden Malmö.
Han berättar om att han och hans syskon inte blev uppväxta med kramar och pussar utan på ett hårdare sätt. Det var ingen som frågade ”Hur har du haft det i skolan idag?” säger Zlatan på sida 68 i boken. Detta var dock inget han sörjde över för detta var sättet han var van att bli behandlad på och han längtade inte efter ett annat liv då detta var det enda han visste om existerade.Han och hans syster brukade bli slagna med träsleven av deras mamma som ständigt blev tvungen att köpa nya träslevar när hon hade slagit dem för hårt.
Jag tror att hans hårda uppväxt kan ha gett honom skinn på näsan vilket har hjälpt honom i sin karriär. Zlatan är kaxig och säger ifrån när det är något som inte faller honom i smaken. ”Du kan ta killen från ghettot men du kan aldrig ta ghettot från killen” säger Zlatan på sida 66 i boken. Detta stämmer bra överens med Zlatans kaxiga attityd som inte förändras trots att han flyttar ifrån ghettot.
Bildkälla: http://camol.blogg.se/images/2010/img_1908_98865287.jpg
"Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta rosengård från en kille", ett citat av Zlatan som finns skrivet vid en bro i hans hemkvarter.
När Zlatan började umgås med ungdomar som inte kom ifrån förorten märkte han en del skillnader mellan dem och hans barndomskompisar från förorten. När Zlatan stötte på ett problem under sin uppväxt ville hans barndomskompisar från förorten ”slå sönder saker” medan de nya kompisar hade andra idéer om hur de kunde hjälpa honom att lösa problemet, säger han på sida 65. Dessutom säger Zlatan att ett beteende som satte sig fast hos honom när han växte upp i förorten var att han snodde cyklar vart han än skulle. Han bara fipplade upp låset och snodde en ny cykel varje gång han var på väg någonstans. Detta var inget han funderade över utan det var lika naturligt för honom som att knyta skosnörena. Zlatan snor cyklar så många gånger i boken att jag börjar fundera på om han har knyckt alla cyklar i hela Malmö.
Min slutsats av Zlatans barndom är att det finns enorma kulturella skillnader och normer mellan hur människor lever trots att det bara rör sig om några kilometers avstånd (Rosengård/centrala Malmö). Zlatan fick chansen att uppleva båda dessa eftersom han föddes in i förorten och sedan fick chansen att lära känna nya vänner i centrala Malmö därför att han började spela i ett fotbollslag där. Utan fotbollen hade aldrig Zlatan fått ta del av två olika kulturella världar.
I dessa dagar, då debatten kring begreppet "hen" går varm och då en kvinna blir uthängd på internet för att hon inte rakat sig under armarna, har jag valt att läsa den kultförklarade boken 'Egalias döttrar' av Gerd Brantenberg. I den ifrågasätts de patriarkala strukturer som råder i vårt samhälle genom en berättelse om ett fjärran land, Egalia, där det är kvinnorna som har de högavlönade jobben och försörjer sina män, medan männen tar hand om hus och barn och gör sig vackra för att behaga kvinnorna.
Språket är centralt och används för att göra kvinnonormen ännu tydligare - befolkningen i Egalia kallas kvinniskor istället för människor, pronomenet man har ersatts av dam och istället för att behärska sig befruskar dam sig.
Jag har läst en liten bit och hakat upp mig flera gånger på dessa ord, vilket bara är ett bevis på hur könsbundet vårt språk är och hur hemmastadda vi gjort oss i det. Jag ser fram emot att läsa vidare!
Ida Bryngelsson
Detta är namnet på den bok som jag (Johanna Apelryd) läser.
Jag har valt att läsa boken ”Min historia- Jag är Zlatan Ibrahimovic”, skriven av David Lagercrantz med hjälp av Zlatans egna ord. Det är alltså en självbiografi om den kända fotbollsspelaren Zlatan.
Varför jag har valt den här boken är därför att jag tror att det kommer bli oerhört intressant att höra om Zlatans egen syn på livet, sin karriär och hur han framställs i media. Mediavärlden har en tendens att förvränga saker och ting för att skapa mer spänning i det de skriver för att få mer uppmärksamhet och publicitet. Zlatan som är en känd fotbollsspelare har figurerat mycket i media och har blivit omskriven i flera år av tidningar därför att han har haft en framgångsrik karriär internationellt och alltså inte bara inom Sverige. I media framställs även Zlatan som en kaxig kille och genom att läsa den här boken vill jag ta reda på om det bara är något som media har byggt upp som bild av honom eller om Zlatan är sådan som person i verkligheten. Jag är dessutom mycket nyfiken på att få läsa om Zlatans uppväxt och var han har hämtat sin personlighet, styrka och talang ifrån. Hur växer en pojke upp från att som liten leka med bollar till att förvandlas till en stor världsstjärna och få spela bland de bästa fotbollsspelarna i världen? Det är inte många som likt honom kommer från förorten och blir världskändis tack vare sin stora talang.
Något som även har fått mig imponerad av Zlatan är den klackspark han gjorde med bollen så att det blev ett fantastiskt mål i en viktig match. (Någon som vet om det var VM och vilket år? undrar jag som ovetande inom fotbollsvärlden.) Hur lyckas en person som Zlatan skaffa sig en sådan fantastisk bollkontroll?
Boken är förövrigt utgiven så nyligen som i fjol vilket gör den ännu mer intressant och relevant att läsa och ta del av. När jag samtidigt läser i kvällsblaskor om Zlatan kommer jag att tänka på det han säger i boken och lägga en extra tanke på om medias skribenter kan ha förvrängt Zlatans repliker och åsikter. Efter att jag har läst boken känns det som om det kommer att bli lättare att avgöra detta eftersom denna självbiografi välkomnar en in i Zlatans personliga sfär och tankegång.
Bokens tema är: ”Det är okej att vara annorlunda, man kan lyckas ändå”. Varför jag är övertygad om att detta är ett av bokens teman är därför att det står såhär i förordet, på första sidan i boken: ”Jag vill ägna alla barn där ute en tanke, alla barn som känner sig lite udda och annorlunda, som inte riktigt passar in och som blir sedda av fel anledningar. Det är ok att inte vara som alla andra. Fortsätt tro på er själva, det löste sig för mig trots allt”. I citatet menar Zlatan att så länge man tror på sig själv kan man gå hur långt som helst, vilket han är ett tydligt och konkret bevis på. Jag ser fram emot min läsning!
