Diskussionsfråga
Kategori: Mötley Crüe - The Dirt
//Johan
//Johan
Kommentarer
johanna säger:
Psykologen Abraham Harold Maslow, hänvisar i sin psykologiska teori "Maslows behovstrappa" till en människas grundläggande behov. Dessa är enligt honom t.ex. mat, sömn, vänner, familj, motion och social trygghet.
Jag tror att livet som rockstjärna gör det svårt att få till alla dessa biter i livet. Därför tar man till droger för att må bättre och klara av vardagen.
När en människa saknar en pusselbit hen behöver för att må bra, (t.ex. sömn) tar hen till andra medel för att klara av vardagen (t.ex. kaffe-koffein) vilket är en kortsiktig lösning. Precis som droger är något som på kort sikt för en att må bättre men i det långa loppet kräver mer och mer för att man ska få "en kick av det". För att undvika att man som rockstjärna ska falla i träsket att börja använda droger tror jag att det är viktigt att då och då leva livet som "en normal människa". T.ex. ta semester och umgås med familj/vänner, ta det lugnt, sova mycket och kanske åka ut till landet och fiska eller andra rogivande sysslor. För att leva som rockstjärna är inget som jag tror någon klarar av hur länge som helst utan att ta till medel för att må bättre (som t.ex. droger) om man inte tar en paus då och då ifrån det. (Om man är en världskänd rockstjärna som turnerar och sådant hela tiden).Li säger:
Man brukar väll skylla drogpoblem i relation tilla artister och liknande, på den stress de upplever.
Sedan tror jag att det började som en modefluga under 80-90 talet, som helt enkelt hörde till rock kulturen. Fortsatt att man inte var lika medvetna om effekter och konsekvenser. Vilket fortfarande känns som en godtycklig ursäkt, när man är känd artist. De kan köra berusade och orsaka olyckor, ändå är straffen lindriga. Man hör även hur de rycktas ta droger men man hör sällan om vad som görs åt det.
Förutom när Lindsey Lohan skickas på rehab, antagligen för att hennes manager eller föräldrar tvingat henne, när att de inte står ut längre.
Inte polis eller liknande, eller på grund av att det är så de ska hantera missbrukare. Där emot är dessa extrema kändisar, kanske inte de bästa att jämföra med och det beror självklart på drogpolicyn, straffen och tillgången till droger, där man kommer ifrån.
Vilket även gäller kulturen. Om man ser till vissa europeiska länder har de väll barer man kan få tag på droger m.m, för att de anser att detta ger bättre kontroll och överblick över situationen.
"I Amsterdam betyder Coffeeshop rätt och slätt en plats där cannabis säljs och röks öppet. Så kallade ”soft drugs” är inte fullt ut legaliserade i Nederländerna, men tolereras under diskreta former. Hårdare droger är strikt förbjudna. En coffeeshop har tillstånd att ha upp till 500 gram marijuana lagrat och saluföra doser upp till 5 gram till personer över 18 år"
Samtidigt finns det de länder som försörjer sig på Opium, typ Afghanistan (6000 ton/år), enligt en artikel på läsarnasfria.nu.
Så det är ingen tvekan om att det är relativt i relation till område, kultur, normer och regler.
Vad gäller just rockstjärnor, tror jag bara det följt med någon föreställning ur den närmsta historien, där det hör till karriären och att de nästan förväntas göra det.
Samt att folk, tror sig kunna förutspå eller direkt döma dödsorsak i koppling till droger.
Att det skulle vara så idag vet jag inte riktigt, men det vore sorgligt när vi vet så mycket om konsekvenserna. Där emot tror jag att det är ganska vanligt, men inte med sådana droger utan med olika läkemedel. Även för en vanlig "yberstressad" "Svensson", studerande, läkare eller vad som helst.Li säger:
Glömde bifoga källor:
http://www.lasarnasfria.nu/Artikel/7890
http://www.amsterdam.info/se/coffeeshops/Malin säger:
Och tror ni att kulturer och dess värderingar på något sätt här en påverkan på hur man ser på droger och alkohol?
Att man ständigt hör talas om "rockstjärnornas" drog "bravader" hör enligt min åsikt till det faktum att vi idag från medias alla håll tacksamt tar emot de värsta och mest groteska vi kan hitta - ju vidrigare och skandalöst, desto bättre!... en rockstjärna utan chockerande upptåg i sitt bagage lever inte upp till vår bild av stereotypen. Jag är övertygad om att dessa rock gudar hade tagit droger och konsumerat alkohol i precis lika stor utsträckning även om ingen brydde sig, just för att de gör det för sig själva och inte för någon annan, inte för att leva upp till någon status... om de inte hade varit själviska hade antagligen inte flertalet av dessa rockstjärnor haft så trasiga relationer till sina "nära och kära". Att rättfärdiga deras beteende skulle kanske vara moraliskt fel... men till exempel Duff McKagan (tidigare basist i Guns'N'Roses) säger i sin biografi, "It's so easy": "... för att dämpa ångest, undvika panikattacker, kunna stå på scen, kunna leva"... så krävdes droger och alkohol. Detta är förstås tragiskt och man kan ju tycka att det måste finnas andra tillvägagångssätt, men faktumet är det att, det som dessa personer lever med, detta "kändiskap", inte går att föreställa sig för någon som dig och mig, så vilka är vi att döma, egentligen? Vi förväntar oss i princip deras själ i precis allt de gör och de måste bry sig, de måste tillfredsställa det vi söker... annars kommer deras karriär att vara mycket kortlivad. Förutom dessa faktorer är jag av den åsikt att 70- och 80-talen skilde sig ganska markant från dagens "rockstjärnor"... det var på något sätt så mycket mer... "dirt"... på den tiden.
För att lite snabbt beröra din andra fråga, så tror jag med all säkerhet att det är en enorm skillnad beroende på var man har sin "utgångspunkt" som rockstjärna, i västvärlden är det ju på något sätt okej att som rockstjärna bete sig som ett svin och sysselsätta sig med olagliga företeelser, det nästan förväntas av dem. Medan det i andra kulturer antagligen kanske inte är där fokus ligger, samtidigt blir det ju hysteri varje gång något stort rockband kommer till, exempelvis Japan - kanske just för att det blir något väldigt "exotiskt" för dem.Carl säger:
Jag tror att drogmissbruket bland artister kan ske huvudsakligen av tre anledningar:
- De behöver något för att mildra den stress som ofta uppstår. På samma sätt som vissa använder alkohol.
- I vissa fall är det något som inte är relaterat till musik och konst. Man har brukat droger innan och fortsätter.
- Vissa påstår att de ger visioner och skapar upplevelser som ett nyktert liv aldrig skulle kunna ge dem och att dem på så sätt får mer inspiration till sin konst.
Jag tror inte att du brukar droger automatiskt bara för att du blir rockstjärna, men jag tror att det är så pass vanligt inom rockscenen att många vänder sig till det.
Jag tror definitivt att kulturer påverkar synen på droger. Ser man till dagens Sverige där droger länge har varit tabu så tror jag även att många av hos har fått en negativ bild av droger.
Jag tror även att det har och göra med närmare relationer. För att dra en snabb parallell till min egen bok där alla i Anthony Kiedis bekantskapskrets har använt eller använder droger är det klart att kulturers värderingar inte spelar lika stor roll.
För att fortsätta på Malins beskrivning med hur rockstjärnor från västvärlden beter sig som svin så tror jag även att vissa artister kan bete sig illa bara för att de inte behöver möta några konsekvenser. I en del fall kan även det höja deras publicitet ännu mer, på gott och på ont.Evelina säger:
Precis som flera andra har skrivit ovan så tror jag också att rockstjärnor tar droger på grund av stress, att det så gott som "förväntas" av dem och så handlar det säkert helt enkelt mycket om att de via kändisskapet och kändiskretsarna får tillgång till det.
Jag tror att kulturen man lever i har väldigt stor makt över hur vi ser på droger och alkohol, framförallt om man inte har några egna erfarenheter av droger. Men i dagens globaliserade värld så influeras vi ju också mycket av andra kulturer, så det är nog inte så enkelt att ens egen kultur är helt avgörande. Synen på droger varierar ju så klart också mellan olika grupper i samhället, men jag tror att den grundläggande inställningen är kulturellt betingad.Ida säger:
Livet som rockstjärna, eller det offentliga liv som många "kändisar" i allmänhet lever i, är ju på sätt och vis en nisch i världen. I resten av samhället är bilden av droger negativ, men i kändisnischen hör det nästan till. Det är som kaffet till kakan, en del i konceptet. En norm?
Därför tror jag inte att steget till första pillret är så stort, man har redan tagit språnget från att ha varit en vanlig människa bland andra lika vanliga människor till att bli exponerad för hela mänskligheten.
Vi lever liksom inte på samma förutsättningar och kanske blir preparaten ett sätt att bedöva dessa skillnader, att likställa och jämna ut.
