bokcirkeln

Jag hade tänkt att fortsätta djupare in på några saker som jag tog upp i det senaste blogginlägget.

Så fort jag tänker på Anthonys hemlöshet börjar jag alltid spekulera hur det skulle vara för mig själv. Vilka skulle man vända sig till för att få någonstans att sova? Skulle man till och med vända sig till främlingar? Hur skulle man skaffa pengar och för den delen jobb?

Eftersom att det endast är spekulationer kan jag inte säga säkert hur det skulle gå till, men jag är rätt säker på att om ingen skulle ställt upp för mig skulle jag haft svårt att klara mig, bland annat på grund av de två helt olika världarna jag och Anthony lever i. Det är inte bara Hollywood och Ljungskile som skiljer sig, utan även årtalet. På grund av inflation är allt snäppet dyrare, så pengar skulle definitivt vara ett större problem i mitt fall.

Jag tror absolut inte att jag skulle klara mig lika bra om jag försattes i samma situation som Anthony: Hemlös i Hollywood. Detta på grund av en simpel faktor: Jag är inte lika våghalsig som honom. Han kan stjäla mat och sprit utan att blinka medans jag skulle bli stum av rädsla för att bli ertappad.

En annan tanke som slog mig under läsningens gång är hur ingen egentligen gjorde något för att få Anthony att sluta.

Det är inte förrän Anthonys vän, som även var bandets första gitarrist, Hillel dör av överdos som någonting förändras. Han blir så förbluffad att han börjar ta tyngre droger framtills att han bestämmer sig för att ta kontakt med ett rehabiliteringscenter. Under ett tandläkar besök får han mediciner som orsakar ett återfall. Senare i boken får man reda på att han inte var helt ren under perioden som han tidigare påstått. Idag är Anthony helt ren.

Så varför var det ingen som gjorde ett samlat försök att övertyga honom att bli ren? En anledning skulle kunna vara att det var mer accepterat att hålla på med droger då än vad det är idag. Anthony har idag en son vilket också talar för att han inte längre kan tänka lika själviskt

En annan anledning är Anthonys sätt att ständigt ta rollen som alfa-hane i förhållanden med sina vänner. Det är inte många tillfällen i boken där någon ger sig in i en verbal strid med Anthony och kommer ut som vinnare. Vid ett tillfälle i boken är Anthony skyldig sin rumskamrat pengar. Rumskamraten bankar på dörren men Anthony vägrar att släppa in honom i hopp om att han ska ge sig iväg. När rumskamraten senare hugger ett stort hål i dörren med en yxa vänder Anthony det direkt till sin fördel genom att kvitta skulden och få honom att flytta ut.

Den anledning jag tror mest på är den jag nämnde i mitt förra inlägg: Anthony ser inte på sitt beroende som något negativt. Trots att han vid vissa tillfällen beskriver sina hjälplösa försök att sluta så fortsätter han, och ger sig även på alkohol en del gånger, utan att ens visa någon skam.

/Carl