bokcirkeln

Många tankar kom och gick då jag läste ’Egalias döttrar’.

Bland annat funderade jag över vilken makt språket egentligen har i verkligheten. Det är ju inte så att jag går runt och känner mig kränkt och förtryckt för att många av orden i det svenska språket utgår från en patriarkal struktur,  såsom ”herravälde”, det indefinita pronomenet ”man” och förutsättningen att Gud är en man i uttrycket ”herre Gud”. Och det är knappast så att vårt samhälle automatiskt blir mer jämställt för att vi börjar använda ”hen” istället för ”han” eller ”hon” i situationer då det passar bättre. Samtidigt kan ju språket göra mer än att bara avspegla det samhälle som är och har varit – det kan ju antingen befästa eller förändra normer och tankemönster och därmed påverka det framtida samhället. Därför är det viktigt att sträva efter ett könsneutralt språk.

Jag tycker att det är intressant hur vi benämner yrkesmänniskor i det svenska språket. De allra flesta yrken har en tydlig könsindelning – vi har rörmokare, talesmän, sjuksköterskor,  brandmän etc – men det finns idag få yrken som bara är tillgängliga för det ena eller andra könet (även om många har en tydlig dominans av det ena eller andra). Utvecklingen av språket till följd av detta har gått åt två håll – ibland inför vi mer eller mindre officiellt nya ändelser för att öka inkluderingen, vi har exempelvis taleskvinnor och sjukskötare, och ibland låter vi orden stå oförändrade och vänjer oss vid att de innefattar utövare av samtliga kön. Problem uppstår i båda fallen. Ändrar vi ändelsen delar vi in yrkesutövarna i två kategorier istället för en vilket ger viss ökad inkludering, men det finns fortfarande människor som inte tycker sig passa in i något av dessa fack. Dessutom blir effekten ofta att normen inom yrket är den ursprungliga benämningen, till exempel att personer som arbetar med att bekämpa brand ska vara män och brandkvinnorna blir undantag. Gör vi å andra sidan som i alternativ två och låter tidens tand ge yrkesbenämningen könsneutralitet får vi vänta länge på effekten – undersökningar visar att de allra flesta av oss omedvetet förutsätter att en rörmokare är en man och en sjuksköterska en kvinna om inget annat anges.

Tänk att vi alltid måste kategorisera människor. Dela in dem efter kön, sexualitet, kulturell bakgrund, religion, klädstil, val av gymnasieprogram, politiska åsikter, äta kött eller inte äta kött, musiksmak, hudfärg. Låsa in dem i trånga fack och binda dem till de beteenden som förväntas av människorna i deras kategori. Tänk vad mycket finare världen varit om alla bara fick vara.

Ida Bryngelsson