Just det som jag nämnde i tidigare inlägg, hur stor roll en "image" kan spela. Vad har det för betydelse om man super, tar droger och ligger med allt som rör sig eller inte. Man får en helt annan syn på musikvärlden, i alla fall under den tid då Mötley Crüe var som mest aktuella. Man förstår inte hur de kunde skriva sån musik undertiden de söp och rökte på, de var bakis och vakna flera dygn i sträck. Deras leverna verkar för en vanlig dödlig person helt sjuk och galen. Hur är det över huvud taget möjligt att dessa människor fortfarande är vid liv efter att ha levt som de gjort? Det är något som jag frågade mig hela tiden när jag läste boken. Men också hur dem kan stå ut med vissa saker, att dölja saker för varandra som jag aldrig skulle klarat att leva med att dölja.

Jag rekommenderar er verkligen att läsa den här boken, för jag tror verkligen inte att det finns någon annan som är så galen, speciell och som visar en så vriden livsstil på det sättet som boken gör. Boken gör en både ledsen och glad och ibland skrattar man så man nästan gråter och ibland tvärt om.
Det var lite svårt att välja citat när man skulle beskriva boken eftersom den till och från (nästan hela tiden) är väldigt grov, men jag hoppas att ni har överseende med detta! :)